SpeLinnea

Världen genom fyrkantiga ögon

Super Princess Peach (NDS)

Lämna en kommentar


Spelet utspelar sig på Vibe Island som enligt rykten ska ha mystiska krafter. Ärkefienden Bowser bestämmer sig för att bygga en sommarstuga, för att förhoppningsvis kunna dra nytta av hemligheterna och krafterna på ön. Och mycket riktigt, en undersåte till Bowser hittar snart Vibe Scepter, en trollstav som har egenskapen att ändra humöret hos den som staven riktas mot. Ordern blir naturligtvis att med hjälp av staven ta sig in i Princess Peachs slott och tillfångata Mario. Med alla vakter och tjänstetoadisar röjda ur vägen blir även Luigi och Toad fast i Bowsers grepp. När Peach kommer tillbaka från sin kungliga promenad upptäcker hon en lapp om att Mario kidnappats och bestämmer sig för att ge sig ut för att rädda honom. Till sin hjälp på färden får hon ett magiskt paraply vid namn Perry.

Man blir förtjust. Charmad. Man springer genom de sockersöta, färgglada 2D-banorna till den lika muntra musiken. I jakten på en hel massa toads (tre på varje bana) som blivit tillfångatagna och gömda samlar man pengar, utplånar goombas och koopas och andra klassiska fiender. Och liksom ett klassiskt mariospel har det såklart åtta världar. Men allt kan man förstås inte känna igen sig i. Inte nog med att Princess Peach är hjälten och får vara räddaren i nöden den här gången, man kan dessutom ändra hennes humör genom touchscreenen, och på så sätt ta sig vidare.

Peach har fyra olika humör (vibes) förutom hennes ”vanliga”: Gloom, Rage, Joy och Calm.
Gloom får Peach att gråta floder, vilket kan få vatten till is, små frön till höga växter att klättra på osv. Med het ilska kan man stampa hårt och bränna saker för att komma vidare (Rage). En Peach som använder Joy blir trallande och sjungande och tar sig framåt genom att hon då kan flyga. Calm använder man för att sakta återställa sina hjärtan, sitt liv.
Men att använda sina humörkrafter är inte gratis. Peach har en mätare med Vibe som sjunker när man använder krafterna. Man kan fylla på mätaren genom att ta blå kristaller som man kan få genom att smäcka till en fiende eller hitta några lite varstans. Eller också plockar man helt enkelt upp en fiende med sitt paraply och låter Perry ”absorbera” den med neråtpilen, vilket också fyller på Vibemätaren.

Peach gråter floder för att komma fram.

Peach gråter floder för att komma fram.

Peach i ett av sina happy moment.

Happy moment.

Super Princess Peach går inte på tid, man har oändligt med försök i och med att man inte har några liv och inga poäng finns. Istället samlar man desto mer pengar som man kan köpa saker för i menyn hos Toad’s shop. (vänta, jag trodde Toad blev kidnappad också? Men här står han ändå och lurar pengar av mig med ett ”ÄTHÄNKYOU!”…) Så vad har vår svamphuvudsvän att erbjuda? Man kan köpa banor till minispelen, pusselbitar (finns bitar ute i banorna också, men vissa måste köpas), musiken till olika banor, (vad man nu ska ha det till) nya abilities (som att groundpounda eller glidflyga en liten liten bit med sitt paraply), drycker som gör att du får fler hjärtan eller längre vibemätare, samt några andra hemliga egenskapsdrycker. Det tar inte alls lång tid innan man skrapat ihop en mindre förmögenhet i pengar och kan köpa i stort sett allt av värde i affären. Vilket är synd, för det borde finnas fler saker att välja bland tycker man. Istället en miljon små låtar skulle jag hellre uppskatta att man kanske kunde byta färg på klänningen, få en överraskning, en glimt i Bowsers sommarstuga, slå ner Toad..

Man kan tro att spelet är väldigt lätt med ovanstående sagt. Och ja, ibland är det irriterande lätt (som när Perry alltid envisas med att förklara precis hur jag ska göra och hur jag ska bete mig för att klara bossar osv) men desto oftare frustrerande svårt. Man ska som sagt peka på touchscreenen för att byta till rätt humör. I en stressad situation hinner man aldrig få fram stylusen ordentligt för att dutta. Det blir lätt fel, man retas upp (varför VARFÖR ha ett pipande ljud varje sekund när man har ett hjärta kvar?) och dör på den där förbannade bossen man redan försökt rå på tre gånger innan. En annan brist är också att man inte kan se sig omkring i banan. Ibland missar jag saker för att jag inte törs hoppa ner på ett ställe och dö bara för att kolla om det KANSKE finns en pusselbit där.

RAAAAAAAAAGE!

RAAAAAAAAAGE!

När jag finally kommer till big boy Bowser känns det som en bedrift. Äntligen ska han få däng. Slutstriden är en kamp men en lagom sådan. Klart Bowser ska få vara lite knivig. Faktum är att jag gillar den. När sen Bowser fått smaka på ditt paraply befrias alla och sedan kommer… ett jättedåligt slut. Jag blev så besviken. Jag trodde inte det var sant. Jag menar, kunde de inte hittat på ett bättre slut än detta? Det var inte ens ett slut det var… Illa. Extrabanor fanns nu att tillgå och jag rände törstande på ett nytt slut igenom alla, klarade alla bossar (som nu blivit svårare) på nytt, fixade varenda bana på minispelen och klarade dem och väntade mig ett annat, bättre slut. Men icke. Det visade sig att man ska klara hela spelet igen (också standarbanorna), döda alla fiender minst en gång, klara alla banor på minispelen och hitta varenda pusselbit för att få… a gift. Jag ville inte göra mig själv besviken en gång till för ”a gift” så jag kollade upp vad det var. Det var nåt helt värdelöst och som inte ger något annat slut överhuvudtaget. Jag gav upp.

 

Sammanfattningsvis kan jag säga att Super Princess Peach är ren 2D-glädje i vissa lägen, pissigt i andra. Det har kritiserats för att vara sexistiskt vilket jag kan förstå. Varför ska Peachs superkrafter bestå av humörsvängningar? På spelets hemsida kan man printa ut t-shirtstryck med Peach och texten ”Girls rule”.. Det är synd att spelet är så riktat till en feminin massa bara för att hjälten i sig är en kvinna. I klackskor. Och rosa klänning. Men jag tycker ändå det kan uppskattas av en stor publik.
Ett bättre slut, intressantare saker i shopen och fler möjligheter att hitta nån häftig hemlighet hade lyft spelet. Det hade kunnat ge mig så mycket mer, och det är synd att Princess Peachs entré som huvudkaraktär inte räckte ända riktigt fram.

Annonser

Författare: SpeLinnea

Spelnörd med pyssliga fingrar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s