SpeLinnea

Världen genom fyrkantiga ögon


Lämna en kommentar

Jag har spelat The Unfinished Swan

dfgfg

Ni har väl inte missat att Kamratpatrullen är i full fång igen? Vår awesome streamingkanal som har hunnit fylla ett helt år. Det känns superkul, som en awesome start på hösten. Och nytt inför den här säsongen är att Gia har blivit en permanent medlem för KP. 

Det första spelet jag körde igenom för säsongen är The Unfinished Swan. Det är ett indiespel utvecklat av Giant Sparrow, ursprungligen till Playstation 3. Jag har kluvna åsikter kring detta spel, för å andra sidan är det mysigt att se på och har en del skoj mekaniker. Men med detta liksom många indietitlar har jag en gnagande tanke att jag måste ju känna något. Något mer. Något särskilt och speciellt. För det är ju konstnärligt och budskapsfullt. Eller?

Ett annat exempel är Journey. Trots att det är två helt skilda spel, så har det den här gemensamma nämnare. Mina tankar kring att det ska vara någonting extra. Har du också fått sådana känslor kring ett spel som många talat gott om?

Annonser


Lämna en kommentar

Uncharted: The Nathan Drake Collection

Uncharted-serien har onekligen blivit ett flaggskepp för Playstation-märket såväl som utvecklarna Naughty Dog, och gick i bräschen för vad som var möjligt på Playstation 3. Protagonisten Nathan Drake är den manliga versionen av Lara Croft, i en tid då Tomb Raider-serien och i viss mån äventyrsgenren stagnerade.

Samlingen har samtliga huvudspel på en skiva, Uncharted: Drake’s Fortune, Uncharted 2: Among Thieves och Uncharted 3: Drake’s Deception. Även om det är grafiskt upphottade versioner för Playstation 4 så skiljer sig de tre spelen rätt mycket åt. Det händer väldigt mycket på fyra år.

I första delen hamnar vår protagonist i sydamerikansk regnskog, i vad som börjar som en enkel expedition efter Drakes äventyrarsläkting Francis Drakes gamla kista, men som snart utmynnar i en vild jakt på guldstaden Eldorado. Journalist Elena Fisher och Victor Sullivan, en äldre mentor till Nathan Drake, följer också med på resan. Lönndörrar, pussel, mysterier och drama blandas med Läs mer


9 kommentarer

Midsommarspelande

Glad midsommar på er allihopa! Trots att jag är bördig från Dalarna är det inget traditionellt firande som står på agendan i vårt hushåll ikväll. Det blir istället okristligt och ohedniskt mycket gaming. Vad finns till hands på detta dignande spel- och tillika midsommarbord? Det ska jag tala om för er!

botaniculaBotanicula (PC)

Som nybliven ägare till en PC värd namnet för spelande, kan jag äntligen ta mig an olika indietitlar (många klassas redan som klassikers) och förkovra mig i vad som väntar mig för fina äventyr. Botanicula är verkligen definitionen av ett fint äventyr. Ett peka-klicka-spel som är som inget annat jag sett. Det är ett gäng skogsvarelser som tar sig igenom en otroligt vacker värld. Musiken är fantastisk och jag har hittills haft ett leende som går från öra till öra under många sektioner av spelet.

duck_game_ouya_screenshot_03Duck Game (OUYA)

Ett multiplater-pang-pang-spel som påminner om Towerfall eller Liero, men med ankor. Pixliga ankor som inte vill annat än döda varandra.  Det finns en baneditor för att skapa egna arenor att kriga på, möjlighet till lag eller enskild anka, och många vapen att skratta åt.

 

Little Big Planet 2 (PS3)

Uppföljaren till det Sony-exklusiva plattformsspelet med det kreativa i fokus. Det är fortfarande väldigt fantasifullt och stundtals jätteskoj att hoppa omkring i världarna. För den som redan spelat ettan finns alla objekt, klistermärken och dräkter kvar när man startar upp tvåan, vilket är välkommet. Överlag är det väldigt bra integrerat, men de viktigaste delarna glömde fixas. Jag tycker kontrollen fortfarande är på sina ställen frustrerande dålig. Ballonghopp och glitchar är inte kul. Men allting vägs upp av den kreativa andan som spelet genomsyras av rakt igenom. Ett skoj spel, och defintivt ett måste om man gillade ettan.

LuigiMemories

Luigis Mansion 2 (N3DS)

M…Maaarioooo? Jag befinner mig med Luigi i den spöklika världen för första gången! Jag är väldigt imponerad än så länge faktiskt. Dels är grafiken och bandesignen hittills väldigt välarbetad, dels är pusslen klurigare än jag trodde. Det är väldigt lite handhållande i Luigis Mansion 2, vilket jag tycker är rätt befriande. (Kommer väl säkert bli less på om jag kör fast senare) Väldigt fint hittills, och detta trots att jag inte spelat ettan och kan jämföra/vilja ha mer.

 

 

 

Vad spelar du i midsommar?