SpeLinnea

Världen genom fyrkantiga ögon


4 kommentarer

Jag har sett Star Wars nu

Star-Wars-Movie-Poster-1977-original

…Eller åtminstone första filmen. Det vill säga fjärde. Det är meckigt det här.  Nördarnas heliga graal har liksom öppnat sig för mig av att börja se de här klassikerna för första gången. Men vad tyckte jag då?

Att uttrycka sig om dessa filmer känns lite som att springa i ett minfält av åsikter. Det är så mycket fans, så stor kultur och så mycket känslor kring filmerna.  Känner du också så om saker som nästan är heliga av så många människor?

Fortsätt läsa


4 kommentarer

Tvinga sig själv att gilla saker

Många gånger tänker jag att jag borde tycka om saker. Att det finns så mycket fint och kul att engagera sig i, men trots detta vill hitta något som jag inte gillar, och sen försöka uppskatta det. 

Är jag ensam om detta? Det gäller främst olika genrer i spel eller annan kultur. Det hade ju varit skitkul om jag gillade Avengers, om jag kunde peppa inför Bioware-spel eller om jag var lite mer kunnig i JRPG. Som om de genrer jag redan gillar inte vore tillräckliga eller duger. Vad är det för skit egentligen?  Jag är helt på det här med att man ska utforska nya saker och inte krampaktigt hålla fast vid sådant man redan känner till och har etablerat tankar kring. Men det betyder ju inte att jag måste försöka traggla mig igenom en massa skittråkigt i jakten på något mer att tycka om. (Jag tittar bland annat på dig, Mass Effect.)

Människor när de inser att jag inte gillar Star Wars, Star Trek eller anime.

Människor när de inser att jag inte gillar Star Wars, Star Trek, Game of Thrones  eller anime.

Det är kanske en utveckling av att rädslan att missa något. Måste vara uppdaterad och förstå referenser till typ allt.  Nu när nördkulturer har fått högre status så är det i fler kretsar beundransvärt att kunna mycket om olika spel, serietidningar eller tv-serier. Jag känner personligen att jag ibland vill kunna förstå storheten i vissa saker, medan det händer. Istället för att 10 år senare upptäcka hur bra det här spelet är eller tv-serien är, när buzzen kring det liksom helt försvunnit.  Och alla andra har hunnit vidare till nästa grej att vara nördigt fan över.

Jag känner lite så med spelen överlag, att jag är typ fem år efter alla andra, förutom vissa utvalda spel som jag kör från nutiden. Det jobbiga med detta (såklart first world problem) är att jag inte hinner med allt bra som jag skulle kunna tycka om från det året. Så när det kommer till GOTY och hela den baletten så har jag typ kört ett enda spel som är från det året. Och flera gånger under samma år har jag försökt ba ”man kanske ska försöka med anime igen, det kanske går hem nu?” eller ”det där jrpg:et på 300 timmar, det kanske jag ska prova nu?” och det blir liksom aldrig bra. Som sagt är jag för att prova nya saker, men jag borde verkligen släppa det här med att försöka gilla precis allt. De spel och serier jag redan tycker om tar ju redan mycket tid, jag behöver inte jaga upp mig över något nytt hela tiden.

Hur ser du på detta? Är jag en enslig liten tönt som försökt gilla saker som andra finner storheten i? 


1 kommentar

Linnea på SciFi World – Bildkavalkad

IMG_5071

Ja, den här bilden får inleda min bildkavalkad för när jag befann mig på mässan SciFi World i Malmö! Som ni förstår var det rövigt(!) mycket att se. En hel del cosplayande, många som spelade tv-spel och deltog i vår (spelföreningen Mega) tävling i att springa på gamemattan till NES i Athletic World. Dessutom fick jag chansen att se Chad Coleman från tv-serien Walking Dead (bland annat) som höll en frågestund under mässan.

Fortsätt läsa